101.

De som går långsamt,

utan ålder,  besvär eller packning. 

De kan dra åt helvete.

Med sig kan de ta 

mitt i gångbanan vandrare, 

lyckliga och olyckliga par,

gå-bredvid- varandra-i-grupp-vännerna,

Lattepappornas parad, velaren som sicksaktar makligt i stilla takt och nästan mest av allt stannaren.

Jag går snabbt, argt och i takt med mitt brinnande hat, snabbt försvinner världens bekymmer tills blodsmaken fyller munnen och det smakar metall.

Jag går snabbt, bestämt och marscherar bort från bekymmer, problem och allts orättvisa.

Jag går snabbt för att jag tänker bättre när adrenalinet pumpar och blodet rusar och tankarna mal i takt med fötternas placering.

Jag går snabbt för att jag vill, för att det är kul att flyga fram och låtsas att man äger världen.

Jag går snabbt för att jag har långa ben och har utvecklat en teknik av att trycka ifrån med höften och då går jag snabbare.

Jag går snabbt, i diken, i väggrenar och rabatter för att undvika de mänskliga hindrerna i vardagen.