ett virrvarr av klockor, ett ringande i öronen, ett tickande i bröstet.
Likt en stressad kanin på väg till te, rusar dagarna förbi, jorden öppnar sig, slukar mig med hull, med hår, med hela mitt väsen.
Jag äter kakan och blir större,
dricker drycken och försvinner för några timmar.
Nu kallar sömnen och i drömmen springer jag vidare med klockan innanför ögonlocken och snart blir det morgon...och då börjar det om.
No comments:
Post a Comment
Psykoanalyser efterfrågas.