Ser hur seglarmössan seglar ner och sen ingenting mer.
Tar mig tillbaka, igen och igen, år efter år. Försöker minnas segment, fragment, moment.
Fokuserar på mössan, var den landade och vad som hände sen. Men det är svart, det blir svärta och det är smärta.
Försöker jag linda in minnet i bomull och de vackraste av tyger, ljuger jag för mig själv och hoppas att jag duger.
Det är inget och hag förbannar sinnet.
No comments:
Post a Comment
Psykoanalyser efterfrågas.